Regnbågsbron

 

När ett djur som varit särskilt betydelsefullt för någon dör så kommer det till Regnbågsbron. Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner så att de kan springa och leka tillsammans.

 

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken, och våra vänner har det varmt och skönt. Alla djur som har varit sjuka och gamla blir återställda till hälsa och vi gör de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen, precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

 

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak, de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvugna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans, men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

 

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva. Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset, hans ben bär honom fortare och fortare. Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

 

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte, dina händer smeker på nytt det älskade huvudet, och du ser ännu en gång in i de tilgivna ögonen på ditt djur som så länge varit frånvarande från ditt liv men aldrig från ditt hjärta.

 

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...    (Författare okänd) 

 

 

Laban 1990-07-15 - 2001-09-04
	Laban var min första omplacing. Han var en "macho" som man inte kunde annat än älska! Vi saknar dig så otroligt mycket!!!
Mattis   2003-06 - 2003-11
	Mattis kom som en frisk fläkt och lämnade oss alldeles för tidigt... Han blev sjuk och p g a felaktig behandling hos veterinär finns han inte idag... Det gör fortfarande ont när jag tänker på dig och hur maktlös man kände sig när veterinärerna inget gjorde. Tack för tiden vi fick tillsammans med dig!
Mimmi   2003 - 2004
	Mimmi kom till oss via Slaka Djurhem. Hon var bara 8 månader och hade levt ett hårt liv. Vi hittade ett nytt hem till henne och där fick hon det bra. Tyvärr fick dom ta bort henne alldeles för tidigt p g a dom skador som förra ägarna åsamkat henne...
Bullerbyns Fredrika"Ida"   1992-04-14 - 2007-11-20
	Det känns som om Ida alltid har funnits i vår familj. Hon finns fortfarande, men är idag en ängel som vakar över oss. Jag känner hennes närvaro dagligen och det stärker mig! Hon har satt stor prägling i våra liv och vi saknar henne något oerhört! Tack för alla fina år du fanns med oss! Vi glömmer dig aldrig!!!